Getingar

Usch vad jag hatar dem. Verkligen hatar... och samtidigt livrädd för. Kommer en och surrar i närheten av mig börjar hjärtat slå och adrenalinet pumpa. Det handlar om överlevnad för min del.
Idag låg jag och solade på balkongen. Hade det superskönt i över en timma. Inte en enda getingfan. Sen hör jag hur det surrar till alldeles bakom mig när jag låg på mage. Helt plötsligt står jag upp i köket och ser mig omkring *du-dunk du-dunk* Getingen svävar omkring runt min filt som ligger kvar. Stänga dörren kan jag inte göra heller för då kläms filten vilket betyder att jag måste BÖJA mig ner närmare getingen för att få igen dörren. Aldrig i livet. Gör ett halvhjärtat försök att vifta bort den med något tillhygge. Men icke... springer ut i hallen för att samla mod. Kommer in i köket och ser att den svävar omkring under köksbordet. INOMHUS! No, panik. Springer i i sovrummet och kör upp Micke ur sängen. Sen sitter jag och tungandas på en stol i sovrummet medan getingen motas ut från köket.

Fyy fan.

Det värsta var att nu kl halv elva skulle jag ta in filten som låg i en hög. Vad hör jag när jag lyfter upp den. Jo, ett svagt surrande. Släpper filten, skuttar in i köket och ser hur en geting (säkert samme sate som tidigare) långsamt surrar omkring ovanför filten. Stänger snabbt igen dörren och fäller igen persiennerna. Hjärtat har fått upp farten igen.

Det måste vara en komplott för att knäcka mig psykiskt.


Så här skönt hade jag det innan jag blev hotad till livet. Strålande sol och en bra bok.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback